Ölbryggning hos Capsören

Påskhelgen har gått i ölets tecken. Torsdagen började med att vi delade på en Ölfabrikken Porter från april 2007. Det är en porter på 7,5 % rankad som den bästa porten i världen, Den smakar mer som en imperial stout vilket gör att jag uppskattar den mycket. På fredagen intogs en Epic stout från Brøkhouse, det är deras tolkning av en imp stout. Höll man flaskan mot ljuset såg den inte speciellt imperialistisk ut. Halvröd och genomskinlig och det tycker vi inte om. Smaken däremot var hur bra som helst, även denna var från 2007 men om lagringen bidragit kan jag inte säga.

bryggeriet

Lördagen började tidigt, kl 07.30 gick vi ner till bryggeriet i källaren för att påbörja bryggningen av en imperial stout. Det är fjärde ölen vi brygger och efter resultatet av dem så har vi stora förhoppningar på denna. Till höger finns delar av ingredienserna. Malt (pale ale, pilsner, caramunich, ampber, pale chocolate, chocolate och svart), humle (amarillo och simcoe), jäst (speciell jäst för imperial öl som jag ej kommer ihåg namnet på), bryggd espresso samt ljust och mörkt muscovadosocker.

ingredienser

Vi började med krossning av malt i pappas hembyggda kross, vi fick dock avbryta och fara upp till pappas jobb och göra lite mindre svetsjobb så den skulle driva bättre. När all malt var krossad var det dags för mäskning. Vi det här laget såg det inte speciellt aptitligt ut, mer som grismat än som angenäm svart dryck. Allt gick dock som planerat och vi lakade först ur ca 12 liter vört som vi sparade för sig och fortstatte sedan och lakade ur 14 liter till. detta gjorde för att det första som kommer ut innehåller mer av så resultat blir mer extremt.

mäskning

Därefter kokte vi den första satsen och använde 100 g simcoe humle, 4 dl bryggd espresso och 400 g muscovadosocker, resultatet blev en vört med OG 1110 (kommer ge 10-10,5 % alkohol) och ca 100! i IBU (yeti har 75). Den andra kokades med 100 g amarillo humle och 400 g muscovadoscker, OG blev 1080 (ger ca 8 % alkohol) och ca 80 i IBU. Vi samlade upp 10 l av varje sort och jäser dem nu i glasdamejan.

jäsning

Färgen på båda ölen är extrem svart och helt ogenomträngligt av ljus. Det ska verkligen bli spännande att smaka denna brygd om någon månad. Vi drack givetvis även öl under dagen. Först ut var en alltid lika god Beer Geek Breakfast och några timmar senare en angenäm tjeckisk pilsner. Tycket vi behövde hylla svartölen genom att dricka ur den sista pilsner jag hade hemma. Nu blir det bara svarta öl ett tag framöver.



Hoppas ni orkat läsa detta förlånga inlägg
/Capsören

Mikkeller-aften

Då var det dags, en alldeles ny och fräch Komplex men Trevlig-blogg ser dagens ljus och alla hoppar och jublar. Om jag lyckas räkna rätt har vi nu hunnit med inte mindre än 11 ölprovningar där vi har testat allt mellan himmel och helvete. Personligen får Yeti Imperial Stout symbolisera himmelen medan Miller Lite är solklar representant för helvetet.

Men nu i lördags var det danskt som gällde genom att vi testade 7 sorter från Mikkeller. Mikeller rankas enligt ratebeer.com som världens 6:e bästa öltillverkare och för att få tag på ölen skickade vi vår Capsör på shoppingtur över sundet.

Lite kuriosa om Mikkeller är att dom inte har någon egen bryggerilokal utan åker världen runt och helt enkelt lånar plats på andra världsbryggerier som t.ex. norska Nøgne Ø. När vi före provningen hade kontakt med Mikkeller själva för att bestämma ordningen under provningen tyckte dom att det var ”fedt” med en Mikkellerprovning i Sverige.

Så vad tyckte vi om ölen från detta hyllade bryggeri?:

1. Jackie Brown var först ut och det är en brown ale vilket är något som ingen av oss i sällskapet är speciellt förtjusta i. Den hade en lätt beska med brända toner och även inslag av viol och amerikansk humle. Ganska platt smak utan någon särskilt spännande arom.

2. Draft Bear. Nästa öl till bedömning var en så kallad Imperial Pilsner på stabila 8% vol. Ölen görs med amarillo- och cascade-humle vilket gav en doft som starkt påminde om en IPA. Den var vackert bärnstensfärgad och hade ett nästan perfekt skum. Smaken var inte alls lika IPA-aktig som doften antydde utan beskan gick igenom lite mer eftersom fruktigheten saknades. Detta var dock inget som gjorde oss särskilt ledsna utan alla var överens om att det var en riktigt, riktigt bra öl.

3. US Alive. Med jäst från belgiska Orval, till vilket ölen också är en hyllning, och kraftig amerikansk humle (tomahawk, cascade och amarillo) är US Alive en härlig fusion mellan det belgiska och det amerikanska. Doften påminde om den klassiskt belgiska och färgen beskrevs av någon som ”jävligt grann” (märks att Capsör är halvskåning numera). Den smakade ”kryddan som ser ut som apelsinskal som man använder på julen” (?), mycket citrus med en bra beska och lätt bränd ton.

4. Big Worse. Öl nummer fyra var en barley wine och det var första gången någonsin som denna öltyp testades av oss, namnet kommer helt enkelt från att alkoholstyrkan ligger nära vinets. Doften påminde om en varm choklad med en skvätt jäger i och utseendet var ganska anonymt. Smaken hade nyanser av fikon och ett litet glas Big Worse hade enligt panelen suttit perfekt till lite goda ostar.

5. Beer Geek Breakfast. Enligt flaskan är detta den ultimata fruktosten för en äkta ölnörd. Med den väldigt kraftiga kaffedoften kan vi inte annat än hålla med. Skummet var mörkt hypnotiserade och smaken hade en påtaglig rökighet. Omdömet ”smakar som kaffe luktar”, ni vet den där underbara doften när man öppnar ett kaffepaket, stärker påståendet att detta definitivt inte är någon pissöl!

6. Beer Geek Brunch Weasel. Förnärvarande ligger denna öl på 23:e plats på ratebeer.com lista över världens bästa öl. Den innehåller Kopi Luwak-kaffe och fan vad bra denna var. Besk som tusan och med både doft och smak av vanilj kan vi inte beklaga oss över annat än att den är svår att få tag på för oss som inte bor nära Öresundsbron.

Efter sex provade öl kan jag nu meddela att de flesta av oss var rätt bra i gasen och det hälsas kryptiskt att flickor inte är så sexiga inuti. Vem har sagt att det är fel att vara ytlig??

7. Black Hole. Sist ut hade vi en värsting på hela 13 % vol. En rund doft med lätta kaffetoner och en sötma som påminner om Goose Island Bourbon County Stout fast utan all vanilj som jag personligen tyckte förstörde den. Detta var också absolut den öl under kvällen som framkallade smaskigast rapar.

Förutom all Mikkeller hade vi även ett litet Wild Card med under provningen. Capsör hade nämligen tagit med sig en flaska av sin hemmagjorda IPA. Detta var en enormt aromatisk öl med mycket citrus och persika som vi alla tyckte var riktigt jäkla go. Stor eloge till Capsör och pappa-Capsör för bra jobb!

Vid nästa möte är det dags att återigen ta oss ner på prisstegen och testa systemets urval av "guldlock". Helt enkelt de ölburkar med guldlock. Ska bli spännande och se hur Harboe, billigast på Bolaget, står sig i ett blindtest.

//Capten